| |
RÄTT, RELIGION OCH MORAL I NORRA EUROPA: FÖRÄNDRINGAR
I FAMILJESTRATEGIER 1100-1600
PRESENTATION AV PROJEKTET
Familj, äktenskap och kön under medeltiden har redan i en lång tid varit
föremål för intensiv forskning i Europa. Intresset har vaknat också
i Finland och i andra nordiska länder, men den nordiska forskningen
har ofta försummat den allmäneuropeiska bakgrunden. Forskningsresultaten
har inte heller offentliggjorts på internationella arenor. Följaktligen
är det inget under att stöta på centraleuropeiska verk, där den nordiska
medeltiden inte alls omtalas.
Det finns ett tydligt behov av ett forum för diskussion och samarbete
mellan historiker, rättshistoriker och teologer sysselsatta med ämnet.
Vår arbetsgrupp, som har grundats år 2000, har för avsikt att
förbättra samarbetet mellan forskarna inom fältet i Norden och i Östersjöländerna.
Vi vill befrämja äkta tvärvetenskaplighet och delta aktivt i den internationella
diskussionen. Det första steget utgörs av ett inhemskt nätverk för forskare
och doktorander, vilkas undersökningar anknyter till familjens, äktenskapets
eller könets medeltida historia. Arbetsgruppen samarbetar med ett motsvarande
nordiskt nätverk.
Arbetsgruppens samlade forskningstematik omfattar följande aspekter:
- Den kanoniska rätten
i det svenska riket: institutionerna rörande familjen
- Förhållandet mellan
den kyrkliga och den världsliga rätten och förändingarna i det under
den nya tiden
- Äktenskap som strategi
för olika stånd
- Äktenskap, ägande och
arv som könsbundna företeelser
- Den moderna äktenskapsuppfattningens
tillkomst: äktenskapsfamiljen som enhet
- Det moderna rättssubjektets
tillkomst
till sidans topp
ARBETSGRUPPENS VERKSAMHET
1.
Att skapa ett nätverk
Syftet är att
skapa ett inhemskt nätverk mellan forskare, forskarstuderande och pro
gradu-författare som i sina arbeten behandlar familjen, äktenskapet
och könet under medeltiden. Gruppen välkomnar såväl etablerade forskare
som studerande. Nätverket motiveras av att alla universitet inte kan
erbjuda ett forum för diskussion och samarbete. Medlemmarna av gruppen
kan också ha nytta av varandras forskningsresultat med tanke på sina
egna undersökningar.
Nätverket kommer också att samarbeta med andra, redan existerande instanser.
En sådan är det nordiska nätverket Family, Marriage and Property Devolution
in the Nordic Middle Ages, som vår grupp upprätthåller kontakt med.
Vi har ordnat ett symposium i Rom år 2002 och en internationell
konferens Den 3-5 augusti 2006 (Regional Variations of Matrimonial
Law and Custom - Europe 1150-1650), se http://users.utu.fi/anulah/regional/regional.htm.
2. Forskarutbildning
Gruppen befrämjar
forskarutbildning genom att ordna ett möte för doktorander että
par gånger om året under tiden 2000-2005. Vid mötena får doktoranderna
sådan tematisk handledning, som deras hemuniversitet inte nödvändigtvis
har resurser för. Därtill kommer gruppens medlemmar att få en översikt
över forskningsläget genom läslistor; den listade litteraturen kommer
också att behandlas vid seminarierna.
Gruppens medlemmar deltar också aktivt i den inhemska diskussionen.
Bland föredragen vid Dies Mediaevales i Nyslott den 14-15 oktober 2000
fanns flera sådana som hölls av gruppens medlemmar. Gruppen träffades
i Jyväskylä
den 25 januari 2001 och i Åbo den 28 maj 2001, då medlemmarna
också deltog i Glossa rf:s vårseminarium. I sina egna seminarier
diskuterade medlemmarna gruppens vidare samarbete samt övade sina
föredrag i IMC Leeds 2001. Gruppen träffades också i
olika konferenser och separata möten år 2002-2004. Efter
år 2005 har kortare möten ordnats. Flera av medlemmar har
disputerat under de senaste åren, och de har nu olika projekt
tillsammans; en del av dessa projekt är finansierade av Finlands
Akademi.
3.
Deltagandet i den internationella diskussionen
Gruppen har
för avsikt att berika kännedomen om den finländska medeltidsforskningens
resultat och genom sina egna kontributioner delta i den internationella
diskussionen. Detta mål nås i fyra faser:
- IMC Leeds i juli 2001
En del
av arbetsgruppens medlemmar höll föredrag vid den internationella
medeltidskongressen i Leeds, England i juli 2001 (Eight International
Medieval Congress, Leeds, 9-12 July 2001). Kongressen koncentrerade
sig på begreppen domus och familia. Gruppen ordnade två sessioner,
vid vilka kännedomen om forskningen av den nordiska familjehistorien
sprids. Mottagandet var varmt och diskussionen levande.
- Internationellt seminarium
i Rom år 2002
Gruppen
ordnade ett internationellt seminarium i Villa Lante, Rom: Marriage
Law, Property, and Family Strategies in Medieval Sweden and Finland
i november 2002. I bland av internationella deltagare var t.e.x.
Professor Martha C. Howell, Columbia University.
- Publikationsprojekt
2005
Gruppen
har för avsikt att delta i den europeiska diskussionen också skriftligt,
i form av en högklassig artikelsamling som utges på engelska. Meningen
är att verket ges ut av någon internationell bokförläggare.
Bland projektets så kallade internationella resurspersoner kan omnämnas
James A. Brundage (Kansas), Per Ingesman (Århus), Thomas Lindqvist
(Göteborg), Ludwig Smugge (Zürich) och Anders Winroth (Yale).
-
Konferens
i Finland år 2006
Den 3-5 augusti 2006 gruppen deltog i planeringen av konferensen
Regional Variations of Matrimonial Law and Custom - Europe
1150-1650: http://users.utu.fi/anulah/regional/regional.htm.
-
Publikation
år 2009
Publikationen, baserad på konferensen, är på väg
att redigeras av Mia Korpiola
till sidans topp
GRUPPENS SAMMANSÄTTNING
Äldre forskare
Teol. dr, doc. Jyrki Knuutila (praktisk teologi, Helsingfors
universitet) Fil. dr, doc. Christian Krötzl (allmän historia, Tammerfors
universitet) Jur. dr, doc. Anu Pylkkänen (kvinnorätt, rättshistoria,
Helsingfors universitet)
Yngre forskare
- FD Tuula Hockman (historia,
Tampere Universitet)
- FD Sari Katajala-Peltomaa (historia, Tampere Universitet)
- Jur.dr. Mia Korpiola (rättshistoria, Helsingfors universitet)
Avhandlingsprojektet blev färdig år 2004. Doktorsavhandlingen
behandlar äktenskaps- och sexualbrottsrätt i det svenska riket cirka
1200-1620. Avhandlingen har för avsikt att besvara följande frågor:
Hur stort var den katolska kyrkans och den kanoniska rättens inflytande
över äktenskaps- och sexualbrottsrätten i det medeltida svenska riket?
Innebar reformationen något avbrott i utvecklingsförloppet? Varifrån
kom inflytelserna för en ny lagstiftning? Varför förändrade sig rätten?
Vilken roll spelade reformationen och den allmer centraliserade staten
i att kontrollet ökade och attityderna blev strängare? Vad för slags
förändringar förekom i domsrätten under medeltiden och efter reformationen?
- Fil.mag. Ulla Koskinen
(historia, Tampere Universitet)
- FD Anu Lahtinen (historia, Åbo universitet)
Avhandlingsprojektet betraktar den provinsiella eliten som könsbundna
historiska aktörer. Undersökningen fokuserar sig på familjen Fleming
och dess släktkrets i Finland under 1400- och 1500-talen. Avhandlingen
utgör en fortsättning till författarens pro gradu-avhandling som behandlade
könets och lantegendomens betydelse i det medeltida finländska samhället.
- FD Marko Lamberg (Finlands historia, Jyväskylä universitet)
Doktorsavhandlingen (2000) behandlade först och främst den senmedeltida
nordiska rådmanskretsen. De högborgerliga äktenskapen kontrasteras med
tidens patriarkala ideal och rådande demografiska förhållanden. En hithörande
fråga är sexualbrottslighet, dvs. för- och utomäktenskapliga förhållanden
som utgjorde ett hot mot familjernas och hushållens strategier. Den
postdoktorala undersökningen kommer att behandla den medeltida familjen
som samhällelig aktör och känslogemenskap. Undersökningen berör också
genealogiska nätverk som uppstod mellan familjer och individer i olika
trakter och i olika sociala grupper.
- Hum. kand. Tuula Lehomaa (historia, Tammerfors universitet)
I pro gradu-avhandlingen jämförs medeltida danska, svenska och finska
testamenten med varandra. Analysen koncenterar sig på kvinnor, vilka
utfärdade testamenten eller mottog testamentsdonationer. Samtidigt granskas
den medeltida kvinnans ställning.
- Fil. mag. Tuula Rantala (historia, Helsingfors universitet)
Licentiatavhandlingen kommer att behandla morgongåvobrev och deras
ekonomiska och sociala betydelse i det svenska riket under medeltiden.
Meningen är inte att analysera morgongåvan som institution utan morgongåvan
som del av äktenskapliga och arvsrättsliga transaktioner. Därtill jämförs
praxisen med lagstiftningen. Genom morgongåvoinstitutionen överfördes
resurser från den äkta mannens släkt till kyrkan, och eftersom det kunde
röra sig om ansenliga belopp, är det av intresse att fästa uppmärksamhet
vid förhållandena mellan kyrkan och släkterna.
- FD Kirsi Salonen (historia, Tammerfors universitet)
Temat för avhandlingen (år 2001) utgörs av förhållandena mellan
Uppsala ärkebiskopdöme och den påvliga "botgöringsdomstolen", penitentiariatet
åren 1449-1527 ("The Apostolic Penitentiary and Marriage Supplications
during the Pontificate of Pius II 1458-1464"). Varje anhållan om
dispens som adresserades till penitentiariatet anknöt till den kanoniska
rätten både i civila mål och brottmål. Källmaterialet, penitentiariatets
registervolymer i Vatikan, blev disponibelt för forskarna så sent som
år 1983. Tack vare dem får vi en intressant synvinkel på t.ex. den oäkta
börden och äktenskapsrätten i det svenska riket under medeltiden. Den
postdoktorala undersökningen kommer att fördjupa synvinkeln med hjälp
av lokala källor, t.ex. synodalstatuter, lokal rättspraxis och biskopsdomar.
- Hum. kand. Pia Tolvanen (Finlands historia, Jyväskylä universitet)
Pro gradu-avhandlingen behandlar släktskap i medeltidens Finland. Undersökningen
har för avsikt att klargöra, hur vidsträckt eller snävt det medeltida
släktbegreppet var, dvs. vilka personer som betraktades som släktingar.
Samtidigt blir det kanske möjligt att urskilja en kärnkrets som kom
i besiktning av de rättigheter och de förpliktelser som förknippades
med tanken att vara besläktad med en annan. Undersökningen fullbordas
hösten 2000, efter vilket resultaten fördjupas i form av ett avhandlingsprojekt.
till sidans topp
|
|