VITA PROFESSIONALIS > Studia
English
Svenska
Media
Studia
Opera
Magistra
Curriculum Vitae
Vita historica
Vita professionalis
ÄTTEN FLEMINGS IDENTITETSKRIS. DEN LOKALA ELITEN OCH DESS GENUSBUNDNA SJÄLVPORTRÄTT UNDER 1500-TALET Forskningsplan, maj 2002
Under 1500-talets lopp upplevde den svenska eliten en tid av stora förändringar. Det danska kungaväldet tappade sitt grepp om Sverige, Katolska kyrkan förlorade sin makt och därmed även sin position som den världsliga elitens bundsförvant. Staden Lybeck, som länge hade haft speciella handelsprivilegier, var tvungen att ge upp sin maktdominans.
Centralmakten och kungen skärpte sina tag på de lokala makthavarna, som så småningom förlorade sitt inflytande. Den gamla maktcentren överlämnade dock inte frivilligt sin position. Lybeck och Danmark kämpade i åratal för att få tillbaka sina positioner. Den kyrkliga reformationen stabiliserades endast efter långvariga och motstridiga förändringsprocesser.
Maktkampen mellan kungafamiljens medlemmar förorsakade instabilitet inom elitkretsarna, och den lokala eliten hävdade sig i Finland. Riksrådet Klaus Fleming och senare hans änka Ebba Stenbock rådde över den finska adeln ännu vid slutet av 1500-talet. Samtid förfasades över e:f:s åtgärder som ansågs "oehörda", men hon var snarare en av de sista representanter för det gamla samhällssystemet med dess lokala makthavare.
Min forskning kommer att analysera, hur tidens förvandlingar påverkade den lokala elitens identitet. I fokus för intresset står den inflytelserika ätten Fleming och speciellt dess två generationer, födda på 1480-1490- och 1530-1540 -talen. De här generationerna upplevde en tid av stora brytningar, och de var tvugna att åter definiera sin roll i det förändrande samhället. Samtidigt försökte de att komma överens med andra medlemmar i denna invärtes motstridiga ätt.
Det var ingalunda klart vem som var rikets beskyddare och vem som var dess ärkefiende, eller vem man skulle sluta förbund med. Släktingarna reagerade på olika sätt på de kyrkliga, politiska och sociala förändringarna och de nya krav som ställdes på kungens undersåtar. Några fortsatte tex. att försvara den katolska kyrkan, medan andra stödde reformationen.
Inom den yngre generationen skapades spänningar mellan adeln som hade skolats på slagsfältet och eliten som hade utbildat sig utomlands. Det är väsentligt att diskutera hur dessa individer uppfattade sig själva samt att forska i hur de beskrev och förklarade sitt eget och de andras agerande. Vilken roll spelade politiken, kriget, äktenskapsförbindelserna, andra sociala förbindelser och allianser mm. i skapandet av elitens självporträtt?
Detta väcker också frågan om kvinnornas och männens roll i eliten. Ebba Stenbocks fall bevisar, att det fanns kulturella uppfattningar om hur en kvinna eller en man skulle bete sig. Människorna konstruerade sin identitet på basen av gällande kvinno- och mansbilder, och de bifogade dessa bilder med föreställningar om vad som var lämplig för en maka/make, en förälder, en kvinnlig eller en manlig släkting, en beskyddare eller en förmyndare. Dessa uppfattningar användes också för att förstarka eller motivera de enstaka individernas sociala position.
Enligt min mening är det viktigt att jämföra positionerna av kvinnliga och manliga släktingar för att se hur kvinnliga och manliga roller blev hierarkiskt ordnade. Forskningen kommer att ge ny information om förändringar i uppfattningar om könet under 1500-talet. På det här sättet ger forskningen ett väsentligt nytt perspektiv på den senmedeltida elitens självuppfattning.