Att skriva ett referat   Språknät/Ilkka Norri

 


1. Läs anvisningarna!

2. Välj en text som intresserar dig. Använd t ex följande sökmaskiner och kataloger!

Olika vetenskapsområden
Svenska vetenskapslänkar
Leksands gymnasiebibliotek
Mölndals stadsbibliotek

Hurrarnet
Imse vimse Vasabladet
Massmedia
Hufvudstadsbladet
Virtual Alandica
Google Finland
Google Sverige

3. Skriv referatet genom att använda ett vanligt textbehandlingsprogram!

4. Skicka det färdiga referatet till din egen lärare via e-post antingen som vanlig post
eller som bilaga. Glöm inte bifoga originaltextens nätadress!


 

 

 

 

 

 

Hur skriva ett referat på svenska?  Språknät/Ilkka Norri

VAD ÄR ETT REFERAT?

Ett referat är en kortfattad återgivning av innehållet i ett dokument, en koncentrerad version som avses ge det väsentligaste och vars syfte är att sammanfatta huvudtankarna i urprungstexten. Ett referat skall alltid innehålla källanvisning. Det brukar inte en sammanfattning göra.

Att plagiera är mycker allvarligt

Läs om temat på finska

Första sidan

Ett referat är alltid kortare än ursprungstexten. Hur mycket kortare är omöjligt att säga rent allmänt. Innehållet i en 500-sidig bok kan ju refereras på tio rader. Men som en huvudregel gäller att referat alltid är mindre än hälften av det som refereras.

Ett referat är rättvist och objektivt. Huvudtankarna i den refererade texten återges, och den som refererar lägger inte in egna åsikter och kommentarer. Referatet ska sammanfatta ursprungstexten. Det är dess enda syfte.

Den som skriver ett referat använder i huvudsak egna ord och formuleringar. Direkta citat kan fylla en viktig uppgift, men de får inte ta huvuddelen av ett referat. Då blir det osammanhängande.

Ett referat innehåller alltid uppgifter om källan, d v s varifrån ursprungstexten hämtats och vem som författat den. Läsaren ska kunna gå tillbaka till ursprungstexten för att kontrollera att referatets uppgifter stämmer och för att hämta mer information.

Ett bra referat förutsätter en ordentlig förståelse av ursprungstexten. Den som refererar har därför alltid först läst igenom hela ursprungstexten och bildat sig en uppfattning både om textens innehåll och om hur den är uppbyggd. Enklast sker det genom att man stryker under och antecknar nyckelord vid genomläsningen. En bra metod är att sammanfatta varje stycke i en mening som man skriver upp i marginalen eller på ett särskilt papper. Man kan också utarbeta en speciell begreppskarta över texten. Då kommer man ofta en bit närmare det färdiga referatet.

Referatets ungefärliga omfång måste bestämmas på ett tidigt stadium. Omfånget avgör ju sedan både disposition och utförlighet i enskilda detaljer. Omfånget måste alltid anpassas till referatets innehåll, syfte och läsare.

Ett referat kan ha samma disposition som ursprungstexten men behöver inte ha det. Ibland är det dock nödvändigt att utarbeta en ny disposition för referatet. Här finns åtminstone tre möjliga dispositioner - förutom den att följa ursprungsdispositionen. För det första kan referatet börja med huvudresultatet eller huvudpåståendet. För det andra kan ett referat av en text av utredande slag disponeras efter orsaker och följder. Det kan ge en klar bild av hur författaren till ursprungstexten resonerat. För det tredje kan ett referat disponeras efter förargument och motargument i ursprungstexten. Givetvis gäller det bara referat av argumenterande texter, men då är det ofta den bästa dispositionen.

Den som skriver ett referat kan lägga ursprungstexten åt sidan och helt utgå från sin egen disposition. Varje huvudpunkt i dispositionen kan bli ett stycke i referatet. Bara vid direkta citat måste ursprungstexten vara tillgänglig.

Språket i ett referat är sakligt. Det finns ju inte plats för egna värderingar och inte heller för egna exempel, förklaringar eller t ex förtydligande bildspråk.

I ett lite längre referat brukar författaren ibland påminna läsaren om att det är ett referat denna har framför sig. Det sker genom att så kallade referatmarkörer läggs in, d v s upplysningar om vem som egentligen står för det som läggs fram i texten. Vanliga referatmarkörer är verb som anser, skriver, säger, understryker osv. Referatmarkörer är viktigare när flera texter refereras. Då måste läsaren få hjälp att hålla isär texterna. I referat som bygger på en enda text brukar referatmarkörerna vara ganska sällsynta.

Två saker bör framgå i referatets första stycke: ämnet för referatet och en källhänvisning som gör det möjligt för läsaren att leta upp ursprungstexten. Författarnamnet ska alltid finnas med - om det finns en författare. Är ursprungstexten publicerad i en tidning måste källhänvisningen ge besked om tidningens namn och det nummer (datum) av tidningen då texten stod införd. Kommer texten från en bok måste boktiteln anges.

Avslutningen på ett referat behöver inte vara särskilt komplicerad. Den enklaste lösningen är att genom något särskilt ord eller uttryck markera att referatet har nått sitt slut. Det låter sig göra med uttryck som "till sist", "slutligen", "författaren avslutar med att". Detta sätt att sluta faller sig ofta naturligt när referatet följer samma disposition som ursprungstexten. En sammanfattande avslutning innebär att det viktigaste i ursprungstexten lyfts fram och upprepas i slutet av referatet. Det kan vara särskilt motiverat om innehållet i ursprungstexten varit invecklat och rörigt. 

Några punkter bör kontrolleras extra noga också när utkastet görs om till en färdig text och när den färdiga texten går igenom en sista finputsning: referatet ska återge huvudinnehållet i ursprungstexten, formuleringar som innebär egna värderingar och kommentarer måste rensas ut, en källhänvisning måste finnas i början av referatet, citaten måste kontrolleras; de bör ransoneras till några få, verkligt slående formuleringar. För det andra måste de vara ordagranna ned till sista skiljetecken.

Den som skriver ett referat av flera texter måste sammanställa uppgifter från olika håll och göra någon form av översikt. Därför kallas referat av flera texter just för översikt eller sammanställning. Många vetenskapliga texter brukar ha ett avsnitt i början som redogör för tidigare forskning. I ett debattinlägg kan det vara lämpligt att ge en översikt av vad de andra debattörerna sagt. De grundläggande kraven på en översikt, d v s på ett referat av flera texter, är de samma som på ett referat av en enda text.

Här får du mera information

Första sidan



 

Nyttiga uttryck med exempel   Språknät/Ilkka Norri


Referatmarkörer
Första sidan

I sin artikel om ...
berättar ...
diskuterar ...
behandlar ...
nämner ...
granskar ...
presenterar ...
beskriver ...

(kertoa)
(käsitellä)
(käsitellä)
(mainita)
(tarkastella)
(esittää)
(kuvata)

Huomaa verbien handla om ja behandla ero! Den här artikeln handlar om våld i arbetslivet. Redaktör Ralf Sundberg behandlar våld i arbetslivet i sin artikel i Hbl.

I sin artikel om mobbning i Hufvudstadsbladet den 9 februari 1993 diskuterar redaktör Ralf Sundberg våld i arbetslivet.

I sin artikel "Våld i arbetslivet - dyrt och tragiskt" i Hufvudstadsbladet den 9 februari 1993 berättar redaktör Ralf Sundberg om vuxenmobbning.

X börjar / inleder sin artikel om ... med

en diskussion om ...
en granskning av ...
en beskrivning av ...
en hänvisning till ...
ett citat ur ...
en definition på ...
en lista över ...
en uppräkning av ...
konstaterandet att ...

X börjar / inleder sin artikel om ... med att

berätta om ...
diskutera ...
granska ...
beskriva ...
hänvisa till ...

citera ...
definiera (begreppet) ...
ge en lista över...
uppräkna ...
konstatera att .. 



(käsittelemällä)
(tarkastelemalla)

(kuvailemalla)
(viittaamalla)
(siteeraamalla)
(määrittelemällä)

(luettelemalla)
(luettelemalla)
(toteamalla)




Han börjar sin artikel om mobbning med en beskrivning av problemets konsekvenser för olika parter.

Han börjar artikeln med en hänvisning till docent Heinz Leyman som är verksam både i Tyskland och i Sverige.

Han inleder artikeln med att hänvisa till docent Heinz Leyman som föreläste om problemet vid ett seminarium i Österbotten.

Han börjar sin artikel med att definiera begreppet vuxenmobbning.

Han börjar sin artikel med att diskutera problemets konsekvenser för individer, arbetsgivare och samhället.

I det följande kommer X in på ...
Sedan övergår X till att behandla ...
I andra avsnittet / andra kapitlet granskar X problemet / frågan om ...
I detta sammanhang påpekar X ...
Dessutom påminner X ...
Å ena sidan ... å andra sidan ...
Däremot ...
(siirtyy)
(siirtyy)
 

(Tässä yhteydessä ...)
(Sitäpaitsi ...)
(Toisaalta .. toisaalta)
(Sitävastoin ...)
Huomaa tässäkin yhteydessä, että sanajärjestys kääntyy mikäli lauseen alkaa jokin muu lauseenjäsen kuin subjekti!

I det följande kommer redaktör Sundberg in på fackföreningens roll i samband med problemet.

Sedan övergår han till att behandla problemets omfattning i Finland.

I detta sammanhang påpekar han att facket vanligen står på majoritetens sida.

Dessutom påminner han att utan facket är det svårt att få frågan prövad i arbetsdomstolen.

Å ena sidan handlar mobbningen om stora pengar, å andra sidan är det tragiskt för en individ.

När det gäller ...
Beträffande ...
Vad ... beträffar anser X att
I fråga om ...

Nostetaan uusi asia esille

(Mitä jhk tulee ...)

Huomaa että jälkilauseessa (sivulauseen jäljessä tuleva päälause) on käänteinen sanajärjestys. Eftersom han inte kom igår, måste jag medge att vi misslyckats.
Vad mobbningen beräffar, är konsekvenserna alltid tragiska för en individ.

I fråga om problemets omfattning i Sverige, konstaterar skribenten, att ungefär 3,5 procent av alla anställda drabbas av mobbning i någon form.

När det gäller olika sätt att mobba, handlar problemet alltid om manipulering.

Enligt X är ...
Enligt X:s åsikt är ...


orsaken till ...
skälet till ...

X drar den slutsatsen att  ...

resultaten ...
uppgifterna ...
undersökningen ...
testet ...
(jnk mukaan)


(syy)



(tekee jnk johtopäätöksen)

(tulokset)
(tiedot)
(tutkimus)

Huomaa että seuraavat sanat ovat ett-sukuisia. Kiinitä huomiota erityisesti niiden monikkoon!
ett referat - flera referat
ett problem - flera problem
ett alternativ - flera alternativ
ett system - flera system
ett resultat -flera resultat

Enligt Sundbergs åsikt är kännetecken på mobbning på arbetsplatsen att övergreppen är systematiska, täta och att de pågår länga tider och upplevs negativt.

Enligt Sundberg är orsakerna till pennalism många och varierande.

Skribenten drar den slutsatsen att den viktigaste förebyggande åtgärden är utbildningen av arbetsledare.


Till sist / Avslutningsvis ...

råder X sina läsare att ...
påpekar X att ...

I sista avsnittet / sista kapitlet hänvisar X till ...

X slutar / avslutar sin artikel med ...

att konstatera att ...
en hänvisning till ...
ett citat ur ...
en uppräkning av ...

(Lopuksi ...)

(neuvoo)
(huomauttaa)

(viittaa)

(lopettaa)

(toteamalla ...)
(viittaamalla ...)
(siteeraamalla ...)
(luettelemalla ...)

Till sist påpekar Sundberg att jobbet måste planeras, utföras och kvalitetsbedömas tillsammans på arbetsplatsen.

I sista avsnittet presenterar han tre av docent Heinz Leymans välkända böcker som alla handlar om samma tema.

Redaktör Ralf Sundberg avslutar sin artikel med att tala om olika förebyggande åtgärder.

Han slutar artikeln med en uppräkning av Leymans viktigaste undersökningar.


Första sidan


Referatmarkörer    Språknät/Ilkka Norri

.

Några nyttiga uttryck när du refererar eller sammanfattar en text
Första sidan

Artikelförfattaren / Skribenten ...



frågar sig om ... (kysyä)
konstaterar att ...
(todeta)
anser / tycker att ...
är av den åsikten att ...
(olla jtk mieltä)
betonar att ...
framhäver att ...
framhåller att ...
poängterar att ...
understryker att ...
(korostaa)
påpekar att ...
(huomauttaa)
hävdar att ...
påstår att ...
(väittää)
förklarar att ...
(selittää)
erinrar / påminner oss om att ...
(muistuttaa)
antyder att ...
(vihjata)
försäkrar att ...
(vakuuttaa)
insisterar att ...
kräver att ...
(vaatia)
misstänker att ...
betvivlar att ...
(epäillä)
förnekar att ... (kieltää)
medger att ...
(myöntää)
opponerar sig mot att ...  
(vastustaa)

Första sidan