{"id":774,"date":"2021-10-16T00:10:13","date_gmt":"2021-10-15T21:10:13","guid":{"rendered":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/?page_id=774"},"modified":"2026-02-10T14:07:26","modified_gmt":"2026-02-10T12:07:26","slug":"publikationer","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/sv\/forskning\/publikationer\/","title":{"rendered":"Publikationer"},"content":{"rendered":"<p>Mina publikationer \u00e4r i regel \u00f6ppet tillg\u00e4ngliga. Klicka p\u00e5 l\u00e4nkarna och l\u00e4s vad jag h\u00e5llit p\u00e5 med!<\/p>\n<p>Vissa enstaka publikationer ligger tyv\u00e4rr bakom betalv\u00e4gg. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt ladda en s.k. <em>preprint<\/em> f\u00f6r dem; en tidigare version av texten som s\u00e4llan skiljer sig m\u00e4rkbart fr\u00e5n det som publicerades. <a href=\"#sci-hub\">Sci-Hub<\/a> fungerar ocks\u00e5.<\/p>\n<p>M\u00e5nga av publikationerna finns ocks\u00e5 p\u00e5 svenska. F\u00f6r det mesta s\u00e5 har jag \u00f6versatt sammandraget och bildtexterna. Jag har haft f\u00f6r br\u00e5ttom att \u00f6vers\u00e4tta de senaste artiklarna, men ska f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vers\u00e4tta alla.<\/p>\n<hr \/>\n<h3>Publikationer om Ugandas steklar<\/h3>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.3897\/zookeys.1268.181918\">2026<\/a>\u00a0On the genus <i><span class=\"tn\" data-obkms-id=\"48607511-6073-4F78-9731-B495670E8655\" data-taxon-parsed-name=\"Sericopimpla\"><span class=\"genus\">Sericopimpla<\/span><\/span><\/i> Kriechbaumer, 1895 (<span class=\"tn\" data-obkms-id=\"051AC376-8A29-4DDC-A0ED-1876024DD37F\" data-taxon-parsed-name=\"Ichneumonidae\"><span class=\"family\">Ichneumonidae<\/span><\/span>, <span class=\"tn\" data-obkms-id=\"B7FA9BF1-BD41-4746-9B33-5C9F69835FA8\" data-taxon-parsed-name=\"Pimplinae\"><span class=\"subfamily\">Pimplinae<\/span><\/span>) in the Afrotropics, with the description of a new species<\/h5>\n<p>Sl\u00e4ktet <em>Sericopimpla<\/em> bestod i Afrika av bara en art. Vi beskrev en afrikansk art till, och hittade den andra arten i Uganda f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. [Svensk \u00f6vers\u00e4ttning p\u00e5 kommande]<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.3897\/zookeys.1266.175534\">2026<\/a> Review of the genus <i><span class=\"tn\" data-obkms-id=\"77FBEC4C-2A3E-4842-A744-96BB6C2B479F\" data-taxon-parsed-name=\"Xanthephialtes\"><span class=\"genus\">Xanthephialtes<\/span><\/span><\/i> Cameron (<span class=\"tn\" data-obkms-id=\"7FA4682A-4DC8-4AEC-8003-1C39252DA0D1\" data-taxon-parsed-name=\"Hymenoptera\"><span class=\"order\">Hymenoptera<\/span><\/span>, <span class=\"tn\" data-obkms-id=\"D6D8BD2A-8497-4A9C-9551-84708B759751\" data-taxon-parsed-name=\"Ichneumonidae\"><span class=\"family\">Ichneumonidae<\/span><\/span>), with re-definition of the genus and description of a new species from Uganda<\/h5>\n<p>Sl\u00e4ktet <em>Xanthephialtes<\/em> finns bara i Afrika och bestod av bara tv\u00e5 arter. Vi beskrev en art till, och gissade hur arterna lever. [Svensk \u00f6vers\u00e4ttning p\u00e5 kommande]<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1111\/icad.70017\">2025<\/a> Local species richness of parasitoid wasps (Ichneumonidae: Pimplinae) in Afrotropical forest: Conservation perspectives<\/h5>\n<p>Finns det m\u00e5nga eller f\u00e5 arter i tropisk skog? Hur \u00e4r det med jordbruksomr\u00e5den, delvis avverkade skogsomr\u00e5den osv? Vi hittade en stor m\u00e5ngfald buktl\u00e4ppsteklar i skogen i Uganda, och uppt\u00e4ckte att t. o. m. rej\u00e4lt m\u00e4nniskop\u00e5verkad skog har en stor m\u00e5ngfald, \u00e5tminstone d\u00e5 det finns naturskog n\u00e4ra. [Svensk \u00f6vers\u00e4ttning p\u00e5 kommande]<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.24072\/pcjournal.398\">2024<\/a> A comparison of the parasitoid wasp species richness of tropical forest sites in Peru and Uganda \u2013 subfamily Rhyssinae (Hymenoptera: Ichneumonidae)<\/h5>\n<p>Var finns det flera arter (av raspryggsteklar)? Uganda eller Peru? Sydamerika vann, men det finns m\u00e5nga arter p\u00e5 b\u00e5da st\u00e4llen &#8211; och vi har inte uppt\u00e4ckt alla arter! [Svensk \u00f6vers\u00e4ttning p\u00e5 kommande]<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.3897\/jhr.86.71615\">2021<\/a>\u00a0Deducing how tropical rhyssines (<span class=\"tn\" data-taxon-parsed-name=\"Hymenoptera\"><span class=\"order\">Hymenoptera<\/span><\/span>, <span class=\"tn\" data-taxon-parsed-name=\"Ichneumonidae\"><span class=\"family\">Ichneumonidae<\/span><\/span>) mate from body measurements<\/h5>\n<p>Slungar sig tropiska stekelhanar i en stor hop \u00f6ver honan, eller parar de sig mer lugnt? Vi m\u00e4tte kroppen p\u00e5 flera arter fr\u00e5n Uganda och Peru f\u00f6r att ta reda p\u00e5 det. [Svensk \u00f6vers\u00e4ttning p\u00e5 kommande]<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.5281\/zenodo.3708018\">2021<\/a> <strong>On the parasitoid wasps of the African tropical forest \u2013 and how their species richness compares to Amazonia<\/strong><\/h5>\n<p>Min doktorsavhandling. Vad h\u00f6ll jag p\u00e5 med i Uganda och vilka resultat hade jag redan f\u00e5tt 2021? Det finns tv\u00e5 olika versioner p\u00e5 n\u00e4tet: <a href=\"http:\/\/urn.fi\/URN:ISBN:978-951-29-8362-9\">n\u00e4tversionen<\/a> och <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.5281\/zenodo.3708018\">n\u00e4tversionen med preprint<\/a>. Jag rekommenderar den senare, eftersom d\u00e4r finns hela avhandlingen (inte bara inledningen) och svenska \u00f6vers\u00e4ttningar.<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.3897\/zookeys.878.37845\">2019<\/a> <strong>Extensive sampling and thorough taxonomic assessment of Afrotropical Rhyssinae (Hymenoptera, Ichneumonidae) reveals two new species and demonstrates the limitations of previous sampling efforts<\/strong><\/h5>\n<p>Vilka raspryggsteklar lever i Afrika? Vi beskrev tv\u00e5 nya arter fr\u00e5n Uganda, och ut\u00f6kade m\u00e4ngden k\u00e4nda afrikanska exemplar med 1300%. Foton av alla afrikanska arter! <a href=\"https:\/\/seafile.utu.fi\/f\/9aca345e64744bf3814a\/?dl=1\">Svenska<\/a><\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1098\/rsos.190913\">2019<\/a> <strong>Extensive sampling reveals the phenology and habitat use of Afrotropical parasitoid wasps (Hymenoptera: Ichneumonidae: Rhyssinae)<br \/>\n<\/strong><\/h5>\n<p>Var och n\u00e4r flyger de tropiska steklarna? F\u00f6rsta resulaten f\u00f6r f\u00e4ltresan i Uganda 2014\u20132015. Vi uppt\u00e4ckte att raspryggsteklar flyger n\u00e4r det inte regnar, n\u00e4ra d\u00f6d ved. <a href=\"https:\/\/seafile.utu.fi\/f\/3d63258d1f434ec2954d\/?dl=1\">Svenska<\/a><\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.4001\/003.026.0350\">2018<\/a> <strong>Assessing the Species Richness of Afrotropical Ichneumonid Wasps with Randomly Placed Traps Provides Ecologically Informative Data<br \/>\n<\/strong><\/h5>\n<p>G\u00e5r det att samla tropiska steklar med slumpm\u00e4ssigt placerade f\u00e4llor? Vi placerade 30 f\u00e4llor i Ugandas regnskog i ett \u00e5r, och fick svaret &#8220;ja, om man inte vill f\u00e5nga ett stort antal steklar&#8221;. Detta projekt ledde till v\u00e5r senare insamling 2014-2015, som fick betydligt flera steklar. <a href=\"https:\/\/research.utu.fi\/converis\/portal\/Publication\/35932632?auxfun=&amp;lang=en_GB\">Preprint<\/a> <a href=\"https:\/\/seafile.utu.fi\/f\/28ca9da326e249ab856f\/?dl=1\">Svenska<\/a><\/p>\n<h3>Andra publikationer<\/h3>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1080\/14888386.2023.2294795\" rel=\"\">2024<\/a>\u00a0Ramp traps versus pitfall traps for collecting epigeal arthropods: a case study in a coniferous forest in Southwest Finland<\/h5>\n<p>F\u00e5nga insekter, spindlar med mera med fallgropar (pitfall), eller med rampf\u00e4llor? Vi testade b\u00e5da, och kom fram till att b\u00e5da fungerar, men det finns skillnader. Vad heter de h\u00e4r f\u00e4llorna p\u00e5 svenska, f\u00f6rresten?<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/journal.fi\/msff\/article\/view\/119817\" rel=\"\">2022<\/a> <strong>New national and regional biological records for Finland 10. Contributions to Bryophyta and Marchantiophyta 9<\/strong><\/h5>\n<p>Vi gick genom mossor som rapporterats in till <a href=\"http:\/\/laji.fi\/sv\">artdatacentret<\/a>, och kollade vilka arter tillkommit till Finland eller till en geografisk provins \u00e5r 2021. Den h\u00e4r g\u00e5ngen hade vi datorn som hj\u00e4lp.<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1111\/syen.12538\" rel=\"\">2022<\/a>\u00a0<strong>DNA barcodes on their own are not enough to describe a species<\/strong><\/h5>\n<p>Det har f\u00f6reslagits att man kunde skippa n\u00e4stan all artbeskrivning, och beskriva nya arter bara p\u00e5 basis av deras <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/DNA-streckkodning\">DNA-streckkoder<\/a>. Vi ber\u00e4ttade varf\u00f6r vi anser detta vara en d\u00e5lig id\u00e9.<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1126\/science.aaj1631\">2017<\/a> <strong>Higher Predation Risk for Insect Prey at Low Latitudes and Elevations<\/strong><\/h5>\n<p>Hur starkt predation finns det i olika delar av v\u00e4rlden? Blir fj\u00e4rilslarver l\u00e4ttast upp\u00e4tna i tropikens l\u00e5gl\u00e4nder, d\u00e4r det finns mest arter? Vi spred ut konstgjorda larver runtom i v\u00e4rlden och tog reda p\u00e5 svaren.<\/p>\n<h5><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1371\/journal.pone.0067367\">2013<\/a> <strong>Indirect interactions in the High Arctic<\/strong><\/h5>\n<p>Hur ser en gr\u00f6nl\u00e4ndsk n\u00e4ringsv\u00e4v ut? V\u00e4xelverkar arterna ocks\u00e5 indirekt? Vi beskrev en kvantitativ n\u00e4ringsv\u00e4v med fj\u00e4rilslarver, deras f\u00f6dov\u00e4xter, och parasitoiderna och rovdjuren som \u00e4ter dem.<\/p>\n<h5><a href=\"http:\/\/urn.fi\/URN:NBN:fi-fe2017121155661\">2012<\/a> <strong>An extended food web from Greenland &#8211; adding birds, spiders and plants to a parasitoid-lepidopteran web<\/strong><\/h5>\n<p>Min pro gradu. Jag utvidgade en gr\u00f6nl\u00e4ndsk parasitoid-v\u00e4rd-n\u00e4ringsv\u00e4v genom att till\u00e4gga rovdjur och v\u00e4xter. <a href=\"https:\/\/seafile.utu.fi\/f\/70a2f16bfa11466e98d4\/?raw=1\">Data<\/a> <a href=\"https:\/\/seafile.utu.fi\/f\/311a9902962246bc87aa\/?raw=1\">R\u00e5data<\/a><\/p>\n<hr \/>\n<h3><a name=\"sci-hub\"><\/a>Vad \u00e4r Sci-Hub?<\/h3>\n<p>Sci-Hub \u00e4r en mycket anv\u00e4ndbar n\u00e4tsida, med vilken man kan l\u00e4sa vetenskapliga artiklar trots betalv\u00e4gg. Ge artikelns webbadress s\u00e5 ger den artikeln som PDF. Gratis, laglig att anv\u00e4nda (\u00e5tminstone i Finland), och ytterst popul\u00e4r bland forskare i hela v\u00e4rlden<a href=\"https:\/\/www.science.org\/doi\/10.1126\/science.352.6285.508\">*<\/a>.<\/p>\n<p>Notera \u00e4nd\u00e5 att Sci-Hub ocks\u00e5 \u00e4r kontroversiell. Laddar du ner en artikel via den s\u00e5 f\u00e5r f\u00f6rlaget ingen betalning. Detta anses av de flesta inte vara ett problem (anledningen kan du l\u00e4sa t. ex. <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.12688\/f1000research.11415.2\">h\u00e4r<\/a>), men var och en b\u00f6r fundera sj\u00e4lv vad som k\u00e4nns moraliskt r\u00e4tt.<\/p>\n<p>Upphovsr\u00e4ttsliga gr\u00e4l tvingar Sci-Hub att flytta d\u00e5 och d\u00e5. F\u00f6r tillf\u00e4llet (2021) finns det p\u00e5 addressen <a href=\"https:\/\/sci-hub.se\">https:\/\/sci-hub.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mina publikationer \u00e4r i regel \u00f6ppet tillg\u00e4ngliga. Klicka p\u00e5 l\u00e4nkarna och l\u00e4s vad jag h\u00e5llit p\u00e5 med! Vissa enstaka publikationer ligger tyv\u00e4rr bakom betalv\u00e4gg. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt ladda en s.k. preprint f\u00f6r dem; en tidigare version av texten som s\u00e4llan skiljer sig m\u00e4rkbart fr\u00e5n det som publicerades. Sci-Hub fungerar ocks\u00e5. M\u00e5nga av publikationerna finns ocks\u00e5 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":6396,"featured_media":0,"parent":645,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"default","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"default","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"class_list":["post-774","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/774","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6396"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=774"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/774\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1760,"href":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/774\/revisions\/1760"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/645"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/users.utu.fi\/taesho\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=774"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}