Nya kalendern

“Trettio dagar har november, april, juni och september.
Februari tjugoåtta allén.
Alla övriga trettioen.”

Nu får det vara nog med detta larv. Dagens äkta datum hittar du här.

Jag vill ersätta vår uttjänta kalender med denna:

Kalender med 13 månader. Varje månad har fyra veckor, och börjar på måndagen. Månad 0 heter "Niviari", månaderna 1-12 de bekanta Januari-December. I slutet av året finns två dagar i en extra månad som heter "Skott".

Enkel, eller hur? Varenda månad har exakt fyra veckor. Det finns 1-2 skottdagar i slutet av året. Nyår är vid vinterns kortaste dag (den 23 december 00:00 enligt gamla kalendern).

Varför?

13 månader som är fyra veckor långa är faktiskt ingen ny idé. Det är det uppenbara sättet att dela upp året. Problemet har bestått av att få reformen genomförd.

Vill du veta vilken dag julen faller på? Fredagen. Alltid.

Vill du veta hur många dagar det är till jul? Om det t. ex. är den 7 augusti? Nå, det är fyra månader (12-8) och 18 dagar (25-7) kvar. Alltså 130 dagar (4*28+18). Inte lätt att räkna, men ändå möjligt.

Vad gäller 0 som första dag i månaden, så har denna debatt pågått sedan siffror uppfanns. Midnatt är klockan 0, inte klockan 1. Vår tideräkning börjar däremot från år 1, vilket ledde till visst gnabb vid millenieskiftet. Noll är lättare när man räknar, och då kan vi även behålla 1-12 för månaderna januari-december.

Varför inte?

Om vi idag skapade en kalender från grunden, finns inte en chans att vi skulle skapa den nuvarande röran. Dumpa varierande antal dagar i olika månader? Löjligt. Men det sagt.. vi har hunnit bli vana, och att ändra på nåt så ingrott är svårt. Klarar vi av att göra det?

Gärna skulle jag vilja svara: naturligtvis. Vår nuvarande kalender är en uppdaterad version av den gamla Julianska kalendern (som förnyade den romerska kalendern). Men å andra sidan, så tog det århundraden att få den genomförd. Till och med nåt så självklart som att slopa sommartiden tycks gå trögt.

Utöver förändringsmotstånd så finns inga goda skäl att behålla vår nuvarande kalender. Vi fick den som belastning av historiska skäl. När vi till slut genomför en reform, så tar det inte länge att vänja sig med det nya.. och då undrar vi varför vi lät det dröja så länge.

Praktiska frågor

Hur omvandlar jag datum?

Låt datorn sköta det. Men för de som är intresserade, så går det faktiskt ganska lätt. Räkna antalet dagar från den 23 December 00:00. Dela med 28 så får du månaden. Resten ger dagen.

# Med R är det så här lätt
dagar = as.Date("2023-08-09") - as.Date("2022-12-23")
dagar = as.numeric(dagar)
månad = floor(dagar / 28)
dag = dagar %% 28
# Lika lätt med Python
from datetime import datetime, timedelta
dagar = (datetime(2023, 8, 9) - datetime(2022, 12, 23)).days
månad = dagar // 28
dag = dagar % 28

När fyller jag år?

Jag föddes den 29 maj. Sådant datum finns inte i den nya kalendern. Så det blir nog att fira på motsvarande datum i nya kalendern, 17 maj.

Om du föddes mellan 1-27 dagen: gratulerar! Du kan välja vilket datum (det gamla eller det nya) du firar på. Eller varför inte fira på båda 🙂?

Hur uttalar man de nya datumen?

Mitt förslag: sjutton maj eller maj sjutton. Inte sjuttonde. Eftersom vi ej heller säger “första timmen” när vi menar “klockan 1”.

Den första dagen i varje månad är jag osäker på. Noll maj?

Men när det gäller uttal, så går jag nog med strömmen. Ifall alla kallar “0 maj” för “första maj”, varde så.

Månad 0 heter “niviari” eftersom det snöar då.

 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *